Det stora flertalet tunnlar i Sverige är byggda i hårt berg av god kvalitet och har därför inga större problem med stabilitet, deformation eller vattenförhållanden. Begränsningar i var nya tunnlar kan placeras ökar dock, framförallt i större städer där det är många andra anläggningar både ovan och under jord att ta hänsyn till. Det innebär mindre flexibilitet i valet av tunnelsträckning och djup och man får anpassa sin design och byggmetoder till de ibland sämre geologiska förhållandena med mjuka bergarter och jord. Flera befintliga tunnlar har också byggts i lösare material och en kombination av hårt och löst som exempelvis en svacka i bergöverytan som är jordfylld eller större svaghetszoner. Hanteras det inte riktigt kan deformationer på markytan innebära sättningar eller hävning på befintliga byggnader och andra anläggningar.

Eftersom tunnlar oftare bedöms förläggas i en kombination av hårda och lösa bergarter så är det angeläget att öka kunskapen om tunneldrivning i heterogena förhållanden. Det finns idag också relativt lite forskning i Sverige kring att bygga med sådana geologiska förhållanden.

Föreliggande utvecklingsprojekt baseras på numeriska metoder för tunnlar med heterogena förhållanden med ett tvärsnitt som ligger både i jord och berg. Projektet har utförts i två delar med ett principfall och ett praktikfall. Projektet har visat vilka faktorer som har störst inverkan på deformationerna när man driver tunnlar i heterogena förhållanden och avseende praktikfallet bl a vilken betydelse förstärkningslösningen haft. Denna rapport bidrar med kunskapsuppbyggnad för kommande undermarksprojekt där förhållanden med både stabilt berg och betydligt lösare jord och sand ingår.

Utvecklingsprojektet leddes av Magnus Eriksson (SGI, nuvarande tjänst är hos Trafikverket). Övriga medverkande i arbetsgruppen var Rebecca Bertilsson (SGI), Jonny Sjöberg (Itasca), Diego Mas Ivars (Itasca, nuv. SKB), Diego Lope (Itasca). Under projektets olika delar har värdefulla synpunkter kommit från en referensgrupp som bestod av Robert Sturk (Skanska), Björn Stille (Sweco), Åsa Fransson (Chalmers), L-O Dahlström (NCC/Chalmers, nuv. Golder Associates), Rikard Gothäll (Tyréns) och Per Tengborg (BeFo). Projektet finansierades av BeFo (Stiftelsen Bergteknisk Forskning) tillsammans med SGI.

Stockholm i november 2016

Per Tengborg