Ur sammanfattningen:
Sprutbetong är idag en de viktigaste förstärkningsmetoderna vid bergbyggande och/eller reparation av underjordsanläggningar. Den idag vanligaste sprutmetoden, våtsprutning, tog inte fart förrän under 70-talet och det var också då man först började experimentera med stålfiber som en armeringsmetod. Förstärkning med sprutbetong var först vanligast för servicetunnlar och oljelager och med undantag för tunnelbanan var det först under 1990-talet som det tog fart ordentligt med användningen för metoden i stora infrastrukturprojekt och bland de första projekten där det kom in på allvar kan nämnas Grödingebanan och
Arlandabanan.
Under Södra länken upptäcktes en hel del sprickor i dränerna bl a till följd av användningen av de alkalifria acceleratorerna som då ersatte natriumsilikat (även kallat vattenglas). Det gjorde att man därefter ställde högre krav på efterhärdning än tidigare. Ett annat exempel på skador som uppkommit är Muskötunneln där sulfatangrepp bildades i bultbruket och i sprutbetongen vilket
medförde nedbrytning och mindre vidhäftning. Det båda skadefallen visar på att behovet av forskning och utveckling på området ännu är stort t.ex. med avseende på sprutbetongens egenskaper i tunnelmiljö.
Projektet har utförts som en litteraturstudie och syfte var att kartlägga, sammanställa och beskriva dagens kunskapsläge genom bestämmelser, riktlinjer och rekommendationer som är tillämpliga vid anläggningsbyggande med sprutbetong i Sverige. Tidigare studier kring sprutbetong och den miljö den befinner sig i har också studerats.
Nyckelord: Sprutbetong, erfarenheter
Excerpt from the summary:
Shotcrete is today a key strengthening method in rock construction and / or repair of underground facilities. Today the most common method of spraying, wet spraying, did not take off until the 70s and it was also then experimenting with steel fiber as a reinforcement method started. Reinforcement with shotcrete was first commonly used for service tunnels and oil stocks and with the exception of the Stockholm Metro it was only in the 1990s that it took off properly with the use of the method in large infrastructure projects and among the first projects where it came seriously include Grödingebanan and Arlandabanan.
In the Södra länken project a lot of cracks were discovered in the drains partly as a result of the use of alkali-free accelerators, replacing sodium silicate. As a result, it gave higher requirements on the following curing than before. Another example
of damages is the Muskö tunnel where the sulfate attack was formed in the bolt mortar and in the shotcrete which resulted in degradation and less adhesion. The two cases shows that the need for research and development in this area is still
large, for example with respect to sprayed concrete properties in the tunnel environment.
The project has been carried out as a literature study and the purpose was to identify, compile and describe the current state of knowledge by the rules, guidelines and recommendations applicable to civil construction with shotcrete in Sweden. Previous studies of the sprayed concrete and it´s environment has also been studied.
Keywords: Shotcrete, experiences