Observationsmetoden framhålls ofta som ett viktigt verktyg för dimensionering av bergtunnlar för att hantera de stora geologiska osäkerheter som man normalt ställs inför. Det saknas dock riktlinjer och rekommendationer för hur detta ska gå till i praktiken. Detta forskningsprojekt har därför syftat till att visa på hur observationsmetoden kan användas inom tunnelbyggnad i ett sannolikhetsbaserat ramverk. Bland de utvecklade verktygen finns en algoritm för fastställande av sannolikhetsbaserade larmgränser, som har en avgörande roll inom användningen av observationsmetoden.
Genom att använda det sannolikhetsbaserade ramverket kan man få värdefulla insikter om hur de rådande osäkerheterna kan påverka tunnelns säkerhet, på ett djupare sätt än vad som uppnås med deterministiska verktyg. Detta kan ge beslutsfattare en bättre förståelse av de risker man står inför, vilket bör ge ett mer kostnadseffektivt nyttjande av tillgängliga resurser i val av designlösning.
Forskningen har utförts som ett seniorforskarprojekt på KTH:s avdelning för jord- och bergmekanik med beräkningsstöd från Tobias Gasch, COMSOL (tidigare KTH Betongbyggnad). Författarna riktar ett särskilt tack till referensgruppen, som bestod av Beatrice Lindström (då på Trafikverket), Håkan Stille (KTH), Lars Olsson (Geostatistik), Mats Holmberg (Tunnel Engineering), Robert Sturk (Skanska), Jonny Sjöberg (Itasca / LTU), Stefan Larsson (KTH), Edward Runslätt (då på Golder), Lars Rosén (Chalmers) och Per Tengborg (BeFo). Projektet finansierades av Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo).
Stockholm
Patrik Vidstrand