I Sverige används inom civilt bergbyggande en tabell för bedömning av skadezoner. Tabellen omfattar de vanligaste använda kontursprängämnena. Laddningskoncentrationen, omräknad till Dynamex-ekvivalenter, ligger till grund för bedömning av skadezonsdjupet. Tabellen har många begränsningar och är egentligen bara verifierad för Gurit och Prillit i 45 mm hål. Tabellen saknar också en definition av skada och säger tex. inget om vare sig hålsättning eller tändspridning men har trots dessa begränsningar varit ett praktiskt verktyg för design av skonsam sprängning. Ökad infrastruktuell utbyggnad innebär ofta bergarbeten i tätort med stora krav på begränsade skador på omgivningen. En ny tabell för bestämning av skador från sprängning behövs. 
Under ett antal år har forskning pågått på SveBeFo om sprickbildning i kvarstående berg från sprängning. Ett stort antal hål har sprängts och spricklängder i det kvarstående berget har undersökts. Frikoppling, hålavstånd, vatten i hål, initiering och sprängämnestyp är några av de parametrar som vi funnit som mest påverkar sprickutbredningen. Utifrån denna vetskap har en ny skadeformel tagits fram. Formeln utgår från våra uppmätta spricklängder i granit med ett antal kompensationsfaktorer för inverkan av hålavstånd, tändspridning, vatten i hål samt sprickighet. 
Rapporten beskriver bakgrunden till nuvarande skadezonstabell samt arbetet med den nya formeln samt hur den skall tillämpas. Hänsyn tas bl.a. till hur detonationshastigheten ändras med kopplingsgraden samt hur torra resp. våta hål påverkar detonationshastigheten. 
Innan den nya formeln kan tillämpas behövs ett antal fältprov. Ett förslag till försöksserie har diskuterats med Vägverket.