De berganläggningar vi bygger under mark, med tunnlar och bergrum, dimensioneras för stadga, bärighet och beständighet under lång tid. För trafiktunnlar så ska bärande huvudsystem ha en teknisk medellivslängd på 120 år. En viktig del av förstärkningen utgörs av bultar som i Sverige oftast är cementingjutna från botten till bergytan. Bergtunnlar som ligger i en omgivning med normalt grundvatten med låga kloridhalter kan ofta ha ett bärande system med cementingjutna bultar utan extra korrosionsskydd. Men för bergtunnlar under eller nära havet där vattnet är salthaltigt är dessa omgivningsfaktorer viktiga att beakta på grund av risken för korrosion på bultar och valet av material och dimensioner ska göras för att trygga en långvarig beständighet. 

Det är nödvändigt att ha tillräcklig kunskap om hur miljöer med kloridhaltigt vatten påverkar korrosion på bergbult för att kunna ställa relevanta krav på korrosionsskydd och ge tekniskt/ekonomiskt underlag för val av material och beläggning av bergbultar för våra berganläggningar. Med dagens kunskap kan vi inte prognosticera den långa tekniska livsläng som det bärande systemet ska dimensioneras för i kloridhaltig miljö, vilket är grunden för forskning inom detta område. 

Detta forskningsprojekt har följande mål: ”ta fram underlag för att ta fram tekniska krav för dimensionering, val av material och korrosionsskydd på bergbult och andra produkter, utsatta för vatten med hög kloridhalt från bergsprickor”. Vidare är syftet främst att: ”fastställa korrosionshärdigheten för olika typer av bergbultar när de utsätts för kloridhaltigt grundvatten vid användning som förstärkning och förankring i tunnlar och bergrum”. Forskningsprojektets inleddes med litteraturstudier och förberedelser för upp till åtta års fältprovning i Muskötunneln och i Äspötunneln, båda platserna med höga kloridhalter. Samtliga provade bergbultar har varit utsatta för ett alkaliskt bultbruk och kloridhaltigt stillastående grundvatten. Bergbultarnas utstickande delar i trafikutrymmet har varit utsatta för stänk från olika fordon såsom bilar, lastbilar och andra tunga fordon. 

Forskningsarbetet utfördes huvudsakligen av Bror Sederholm och Helen Pahverk, båda vid RISE KIMAB. En referens- och arbetsgrupp som också representerade samtliga finansiärer bestod av: Arvid Taube och Thomas Dalmalm, båda från Trafikverket, Odd Nordal från Galvano och Asgeir Odde båda från Galvano Tia A/S, Rolando Berty och Staffan Hintze båda från NCC Construction (representerar SBUF), Annikki Hirn från Nordic Galvanizers AB, Lena Wegrelius från Outokumpu Stainless AB, Peter Lundqvist från Vattenfall R&D (representerar Elforsk), Jarle Björdal från Vik Ørsta A/S och Per Tengborg från BeFo.

Stockholm, 2019 

Per Tengborg