Bakgrunden till denna uppföljningsstudie är, att antalet referensprojekt i Sverige vad beträffar tunneldrivning i jord och dåligt berg är mycket få. 
I Sverige planeras nu en omfattande utbyggnad av infrastrukturen. Ur miljö- och estetisk synpunkt ökar kraven på förläggning av delar av tåg- och vägnätet i tunnlar. Flera av de planerade projekten ligger i dåligt berg. 
På andra håll i världen, inte minst i Mellaneuropa, har man utvecklat och framgångsrikt tillämpat en rad metoder för tunneldrivning i jord och dåligt berg. 
Syftet med denna studie är att förbättra svenskt kunnande avseende tunneldrivning i jord och dåligt berg speciellt beträffande: 
. alternativa drivningsmetoder 
. bättre prognosmöjligheter 
. bättre dimensioneringsmetoder 
. mer ekonomiskt byggande 
. bättre möjligheter att bedöma risker 
Vilka åtgärder respektive kombinationer av åtgärder som kan vara optimalt att välja vid ett konkret fall beror på en rad faktorer. Exempel på detta ges i studien. 
Utvecklingen av tunnelbyggande i dåligt berg går i riktning mot förbättrad metodik och detaljer i förstärkning och drivningsteknik, samt strävan efter helhetslösningar så som systematisk lining i samband med användandet av sköld. 
De projekt som beskrivs i denna studie är: 
. Tunneldrivning med konventionell metod: U-Bahn Wien 
. Tunneldrivning med mixsköld: Grauholztunneln i Schweiz 
. Tunneldrivning med jetgrouting: Tunnel Quadratsch i Österrike 
Studien av U-Bahn Wien i Österrike är ett exempel på hur en hög framdrift och säkerhet kan erhållas vid optimalt utförande av konventionell drivning. 
Redogörelsen för Grauholztunneln i Schweiz ger synpunkter på lämpliga åtgärder vid drivning i växelvis lös jord med högt vattentryck och molass, växelvis låg och hög bergtäckning och risk för förekomst av metangas. 
Metod för drivning i friktionsjord, liten bergtäckning med ovanliggande bebyggelse och krav på ringa sättningar beskrivs i Tunnel Quadratsch i Österrike.