SAMMANFATTNING 
Injektering i berg är en mycket komplex process som styrs av olika faktorer, såsom hydrogeologin och geologin, använd injekteringsteknik (injekteringsmedel, tryck och arbetsmetod) samt inläckningskriterium och krav på beständighet. Kunskapen om hur de olika faktorerna påverkar injekteringsresultatet är fortfarande relativt begränsad. 
I följande rapport beskrivs strömningsförsök med injekteringsmedel i olika rörmodeller. Modellerna har byggts av plaströr och injekteringsmedel har tryckts in i modellerna. Strömningsförsöken i modellerna har gjorts för att verifiera grundläggande samband och antaganden i tidigare presenterade beräkningsmodeller för injekterad volym (Janson, 1996). Volymsberäkningen grundar sig på teoretiska samband för den maximala inträngningen i sprickkanaler. Utvärdering av beräkningsmodellerna har tidigare gjorts genom jämförelse med resultat från fält (Janson, 1996). Svårigheterna med fältresultaten är att den exakta geometrin är okänd. Beräkningsmodellerna har därför även testas med kända geometrier, vilket redovisas i denna rapport. Syftet med försöken har således varit att testa de teoretiska sambanden för inträngning i kända rörgeometrier och att jämföra beräknad injekterad volym med resultat från försök i laboratoriemodeller. 
Strömningsförsöken är gjorda i två huvudgeometrier, dels ett antal enkla rörgeometrier, dels en rörnätsmodell. Försöken i de enkla rörgeometrierna har utförts i tre skilda serier. I försöksserie I består modellerna av enskilda rör med konstanta radier. I försöksserie II består modellerna av dels enskilda rör med varierande radier, dels av förgrenade rör med varierande radier. I försöksserie III består modellerna av dels korsande rör, dels enskilda rör som uppdelas i flera mindre rör och sedan sluts ihop till ett enskilt rör. Den registrerade maximala inträngningen har jämförts med den beräknade och resultatet visar på bra överensstämmelse. Försöken bekräftar beräkningarna att den maximala inträngningen av injekteringsmedel i ett enskilt rör är oberoende av rörnätet i övrigt. 
Rörnätsmodellen kan ses som en sjättedels cirkulär skiva med ett utpräglat kanalsystem, där inträngningen av medlet sker. Kanalsystemet bildas av ett nät av plaströr. Den uppmätta volymen i rörnätsmodellen jämförs med de beräknade volymerna. Jämförelsen ger olika bra resultat beroende på beräkningsmodell och inträngningslängd. Generellt erhålls mindre volymer vid beräkning än vid uppmätningen. De låga beräknade volymerna beror troligtvis av de låga transmissiviteterna erhållna från vattentesterna. 
Vidare har simulerats försök för andra geometrier på rörnätsmodellen. De simulerade försöken visar att kraftiga lokala rörradievariationer påverkar vattenflödet genom modellen endast marginellt medan injekteringsvolymen påverkas väsentligt. Indata till volymsberäkningarna, som baseras på vattentesterna, ger då felaktiga resultat. 
Beräkningsmodellena ger en klar och god bild över de viktigaste faktorerna som styr injekteringsvolymen. En systematik för att välja injekteringstryck och flytgräns föreslås, baserad på modell III, vilken är den modell som tar hänsyn till flest geologiska parametrar.